Min lilla bit av bloggvärlden
Arkiv för november 2009
Uppdatering!
29 Nov 09
Uppdatering igen, WordPress-temat Mystique har återigen uppdaterats, den här gången till version 1.4.
Hipp hurra för mig!
29 Nov 09
Idag så fyller jag år, men det blir inget kalas här hemma utan vi drar ner till Göteborg med goda vänner och så går vi på Liseberg med barnen och tittar på alla ljus. Hoppas bara att det inte blir regn. Förmodligen så blir det något gott att äta också, vi får se.
Trevlig kväll med gänget!
28 Nov 09
Ja, då var bowlingen avklarad och det gick ju sådär, men vi hade skitroligt. Att det ska vara så svårt att träffa dom där käglorna det är märkligt ,men vad gör det, med trevligt sällskap så blir det bra. Vi var på Babbels efteråt och åt en underbar 3-rätters middag och som förrätt åt jag Pirog fylld med kyckling och chilicréme och till varmrätten blev det Grillad Black Angus Biff med äpple/auberginesalsa, med Rödvinssky och Rostad Potatis och Rotfrukter och sedan avslutade jag med kaffe och Äppelkaka med Vaniljglass, bättre kan det inte bli.
En liten tankeställare!
27 Nov 09
På en högstadieskola hade tre tjejer i åttonde klass börjat med en ful ovana på skolans toalett. De målade sina läppar med röda läppstift och pussade varje centimeter på speglarna. Det var väl ganska harmlöst i sig, om det inte vore för den irriterade städaren som varje dag fick rengöra dem! En morgon brakade han in på engelskalektionen och röt åt de tre tjejerna att på direkten infinna sig på skolans toalett. Aningen nervösa gick de dit och fann den ilskna städaren med en toalettborste i handen.
- Idag ska ni fan i mej hjälpa till med städningen!
Också doppade han toaborsten i toastolen och började skrubba spegeln.
Från den dagen fanns det inga fler kyssmärken på skolans toalett.
Fredag!
27 Nov 09
Vad väger internet?
25 Nov 09
Ja, det kan man fråga sig men Cnet påstår sig veta svaret.
”För första gången i världen har vi exakt och vetenskapligt räknat ut vad internet väger”.
Så skriver nyhetstjänsten Cnet med glimten i ögat.
Resultatet är att vikten motsvarar vad 100 miljoner elefanter eller tusen fullastade supertankers väger.
Eller mer exakt: 498 438 559 990 kilogram.
Cnet skriver att de enda som har verklig nytta av att veta detta är personer som tänker skicka internet med posten, kanske till Nordkorea.
”Men även vanliga läsare kanske har lite nöje av att veta hur förbannat tung den här saken är”.
De ”vetenskapliga” beräkningarna bygger på uppskattningar av hur många datorer, servrar, mobiler och andra prylar det finns som bygger upp nätet.
Exempelvis finns det omkring en halv miljard datorer med internetanslutning och 15 000 kilometer kabel som förbinder USA med Europa.
Många av dem som kommenterat Cnets webbartikel har kanske tagit artikeln på lite för stort allvar och kritiserar både viktberäkningar och produkturval.
Andra har lika gott humör som Cnets skribent.
Exempelvis Anonymous som skriver:
”WOW det här är häpnadsväckande! Nu måste ni beräkna butikspriset”.
Men internets vikt kan även beräknas på ett helt annat sätt. Då väger man inte de fysiska prylarna som datorer och annan utrustning utan själva informationen som skickas.
Ett försök till en sådan viktuppskattning gjordes av Discover Magazine för två års sedan.
Utgångspunkten var att det som rusar fram i internets alla kablar och förbindelser är elektroner.
En sådan väger 9,1093826·10-31kg. Genom att beräkna hur mycket information som skickas via internet kom Discover Magazine fram till att mängden elektroner som skickas under ett dygn väger totalt omkring fem miljondels gram vilket ungefär motsvarar vikten av minsta möjliga sandkorn.
Källa: Ny Teknik ( Jan Melin )
Behandling 2!
24 Nov 09
Idag så var det dags för en ny behandling för ryggvärken och det var lika skönt denna gången. Faktum är att jag har varit mycket bättre i ryggen redan efter den första behandlingen och nu känns det ju inte sämre precis. I morgon onsdag så bär det av till Jönköping för en av våra leverantörer har öppet hus så det blir till att träffa dom man pratar med i telefon och det är ju alltid trevligt. Och så på fredag, då blir det bowling med vårat industrigäng och det ska bli riktigt kul att få träffas under lite trevliga former och rulla lite klot för det händer inte så ofta. Sedan blir det en bit mat på någon trevlig restaurang här i Borås. :rolleyes:
Lite kommentarer efter rockkvällen!
23 Nov 09
Här är lite olika tankar och kommentarer efter rockvällen på Cloetta Center i Linköping i fredags.
Torbjörn Gustavsson ger Jerry Lee högsta betyg. Hans Kronbrink i DN tycker att han såg en spillra och att kvällen var tragisk.
Jag håller med båda två. På sätt och vis.
Brorsan och jag skrek rätt ut, klappade, sjöng, stampade, var som barn på julafton. Yeah!!! Linda Gail Lewis, Jerrys 12 år yngre syster, överraskade oss totalt, hon rockade på pianot som brorsan Jerry i yngre dar, vilket sväng! Men såg ni trummisen, hur han höll trumstockarna, som en jazztrummis. Och vilket litet trumset. Ståbasisten, och sen en gudabenådad gitarrist.
Fyra musiker i en så stor konsertsal, inga synthar, inga rytmsektioner att fylla upp med, bara de fyra. Enkelt. Äkta. Sväng. Oj, oj, oj.
Jerry Lee, då? Jo, visst stapplade han in, alldeles för risigt för sin ålder (74), visst satt han stel som en pinne när han väl kommit på plats på pianopallen, visst var ansiktet gulblekt, något uppsvällt och utan uttryck, visst hörde man inte orden i sångerna, visst sa han knappt ett ord mellan låtarna. Visst började hakan darra betänkligt på slutet.
Men rösten, den var tusan i mig intakt. Sjunga kunde han så det rök i hela Cloetta center. Pianospelet, det berömda, stilbildande, var inte som förr, men han spelade klokt med de förmågor han har kvar, han spelade enklare utan drillar och attack, men på sätt och vis elegantare.
Visst, han kom in fel ibland i de första låtarna, men de ärrade musikerna i bandet räddade upp det och fick tåget på spåret.
Och det svängde. Det svängde nåt grymt, han var inte patetisk, han använde de resusrser han har kvar. Han måste vara sjuk på något sätt, det är hans olycka och ensak, men han bjöd oss på allt han hade! Och jag och brorsan och vårt lilla gäng, vi hade en helkväll som vi var mer än nöjda med. Vi fick höra riktigt rocksväng av många bra artister. Och vi fick höra the last man standing på sin kanske sista turné. Tack för det!
/Åsa
| ____________________________________________________________________ | |||
|
|||
Å fy fan så bra han är. Å tack gode Gud att det finns apostlar som sprider den enda sanna läran. Den som förkunnar real rock´n´roll. Jerry Lee Lewis är Översteprästen. Halleluja, rock´n´roll!
Jag faller pladask. Han startar nämligen med två av mina personliga favoriter: Down the line och Drinkin´ wine spoo-Dee-O-Dee (som han lirade som 14-åring, vid sitt första framträdande). Alla farhågor om att ett hårt liv med droger å annan skit skulle tagit musten ur Jerry Lee´s pumpin´ piano försvinner. Resten är en enda lång njutning.
Jonas i Hub Caps
Okej, jag är enögd. För mig finns bara två slags musik: Rock and roll. Men vi är många, och vi finns i alla åldrar. Konserten i Cloetta Center – tack för att den byggdes! – befolkas av folk i alla åldrar. EmmelieForsell och Michael Lundgren, Linköping,är 80-talister. ”Det här lever vi länge på”, sa de med ögon som glödde och brann efter konserten.
Jonas Holmberg, 44, gitarrist och sångare i The Hub Caps, var aningen tveksam. Före konserten. Jerry Lee är hans förebild och idol. Det skiljer 30 år mellan dom. Allt började med att pappa Torsten, kantor i Vadstena, gav sonen den live-LP som är ingenting annat än en enda lång, svindlande, vulkaniskt eldsprutande och vanvettigt makalös orgasm: Jerry Lee Lewis at the Star Club.
Roll över Beethoven!
- Jag var lite orolig före konserten, säger Jonas. Efteråt dunkade rockabillypulsen som aldrig förr. På lördagskvällen lirade The Hub Cups i Tjällmo. Utsålt. Skilda världar, visst, men real rock´n´roll finns överallt, i varje skrymsle och vrå.
Mexicali rose/Roll over Beethoven. Jerry Lee och Memphisgubbarna i bandet kör över oss med ångvält. Gubben ler till och med. Plirar med ögonen åtminstone. Balladerna är en och en halv. Jonas Holmberg får nåt fuktigt i blick när förebilden smeker tangenterna och serverar en underbar tolkning av Trouble in mind.
Syrran – wow!
Jag glömmer att räkna antalet låtar. Jag glömmer kolla tiden. Att begrepp som tid och rum upphör med Jerry Lee på scenen är inte konstigt. Han skivdebuterade 56. Han drar fortfarande utsålda arenor. Han personifierar den enda musik som räknas – real rock´n´roll (kryddad med country).
Syrran Linda Gail Lewis med band: Wow! När spelar dom nästa gång i Sverige? Snacka om att ge valuta för pengarna.
Tack Arenabolaget!
Torbjörn Gustavsson
Källa: www.corren.se
Regnig söndag!
22 Nov 09
Regnet bara öser ner men det är ganska varmt och behagligt. Nu ska vi iväg på två födelsekalas, så det ska bli trevligt. Annars har det inte hänt så mycket, det blir att förbereda för arbete i morgon igen för helgen den bara försvinner som vanligt. Det blir en blandad vecka med både arbete och nöjen. På onsdag så bär det av till Jönköping till en av våra leverantörer som har öppet hus och på fredag så ska hela gänget på kontoret ut och bowla och sedan blir det lite god mat på Babbels där vi bokat bord, ska bli mycket trevligt.






Senaste kommentarerna